Många faser i livet
Det finns många faser i livet.
Jag var i en affär. Någon, en bekant till affärens ägarinna, blev av henne tillfrågad om vad hon gjorde just nu i livet och när personen i fråga tydligen svarade något överraskande sa affärsinnehavaren: ” Ja, det finns många faser i livet”. Vilken plattityd, tänkte jag. Oj oj.
När jag senare satt och väntade på Mats utanför hans jobb, i bilen, försjönk jag i begrundan över en trädkrona. Jag gör ofta det nuförtiden. Tittar på trädkronor, deras form och inre samband (mellan grenarna menar jag, inget djupare än så). Jag kände mig som jag var på en LSD-trip (tror jag, har aldrig testat). Hög.
Jag är i en fas i livet! Det är som hon sa i affären, det finns många faser i livet. Överraskande många. Och plattityden blir till en sanning när jag inser att vad hon menade är att våra liv inte alltid blir som vi har trott att de ska bli och att ofta är det bra, vi kan komma att göra saker och komma att intressera oss för sådant som vi trodde låg helt utanför våra intressesfärer.
Som trädkronor. Jag tror att det är dungen (Svampen) som har fått mig att tänka på det fantastiska med trädens former, hur de har en sådan liksom disharmonisk harmoni. Fraktaler säger Mats när jag säger detta. Jaja, jag vet, det finns visst ett mönster i trädgrenarnas växande. Men jag ser en koppling mellan träds former och en spännande bild – det ska finnas harmoni men också en viss dragning mot det disharmoniska. Däri ligger spänningen.
Nej. Det är inte LSD. Det är JAHAJA-andan som fyller mig.
Klicka här för MÅLAT, FOTAT, SETT & LÄST
